Kontrollplan vid rivning – Så upprättar du korrekt plan

40% av igångsättningstillstånden för rivning försenas på grund av bristfälliga kontrollplaner. Det är en siffra som visar hur viktigt det är att ha koll på lagar och regler när du planerar en rivning, oavsett om det gäller ett litet uthus i Bjuv eller en större industrifastighet i Helsingborg.

En korrekt kontrollplan är inte bara en pappersprodukt; den är din garanti för att rivningsprojektet utförs säkert, effektivt och enligt gällande bestämmelser. Att slarva med den kan leda till böter, byggstopp och i värsta fall allvarliga olyckor. Som branschexpert kan jag intyga att en genomtänkt kontrollplan är grunden för varje framgångsrikt rivningsprojekt.

Vad är en kontrollplan och varför behövs den?

Kontrollplanen är ett dokument som säkerställer att rivningsåtgärderna utförs på ett byggnadstekniskt säkert sätt och enligt de krav som ställs i Plan- och bygglagen (PBL) och tillhörande förordningar. Den ska tydligt ange vilka kontroller som ska ske, vilka krav som ska kontrolleras, och vem som ska utföra kontrollerna.

Dess syfte är att minimera risker för människor, miljö och egendom. En rivning innebär alltid potentiella faror, som fallande byggnadsdelar, exponering för farliga ämnen som asbest, och risk för spridning av byggdamm. Utan en detaljerad plan ökar risken markant för att något går fel.

Vem ansvarar för kontrollplanen?

Det är byggherren, det vill säga du som beställer rivningen, som har huvudansvaret för att det finns en kontrollplan och att den följs. Du kan dock delegera delar av arbetet till en sakkunnig, men det yttersta ansvaret kvarstår hos dig. Detta är en viktig distinktion som många fastighetsägare i till exempel Klippan eller Höganäs ofta missar. Att anlita en professionell aktör som Sundets Taktjänst innebär att du får hjälp av experter som är väl bevandrade i dessa processer och kan guidar dig genom de komplexa regelverken.

Kontrollansvarigs roll i rivningsprojektet

I många fall, särskilt vid större eller mer komplexa rivningar, krävs det att en certifierad Kontrollansvarig (KA) anlitas. Kontrollansvarigs roll är att bistå byggherren med att ta fram en kontrollplan, se till att den följs och dokumenteras, samt att vara en oberoende granskare av arbetet. KA är byggherrens högra hand när det kommer till att säkerställa att lagar och regler efterlevs.

Det är viktigt att komma ihåg att den Kontrollansvarige inte utför kontrollerna själv, utan ser till att de blir utförda av rätt person och att resultatet dokumenteras. Valet av KA är avgörande för rivningens smidiga gång. Se till att KA har god erfarenhet av just rivningsprojekt och känner till de specifika förhållandena i regionen, exempelvis vid rivning av äldre industribyggnader i Ängelholm.

Vad ska kontrollplanen innehålla? De obligatoriska punkterna

En väl utformad kontrollplan bör vara specifik för det aktuella projektet och innehålla följande punkter:

Rivningsmetoder: Vilka metoder kommer att användas? Manuell rivning, maskinell rivning, selektiv rivning, etc.
Riskbedömning: Identifiering av potentiella risker, inklusive förekomst av farliga ämnen som asbest och PCB (AFS 2006:1, Asbest). En noggrann inventering är ofta ett krav.
Återvinning och avfallshantering: Hur ska rivningsmassorna sorteras, återvinnas och transporteras bort? (Miljöbalken, 15 kap.). Sundets Taktjänst är stolta över att uppnå 95% återvinning av rivningsmaterial.
Buller och damm: Åtgärder för att minimera buller och dammspridning, särskilt i tättbebyggda områden.
Säkerhet för personal och omgivning: Skyddsåtgärder som avspärrningar, personlig skyddsutrustning och säkra arbetsmetoder. Här är Arbetsmiljöverkets föreskrifter centrala.
Stabilitet: Hur säkerställs att kvarvarande byggnadsdelar inte skadas eller att intilliggande byggnader påverkas negativt.
Tidsplan: En översiktlig tidsplan för rivningsarbetet och när olika kontroller ska utföras.
Kontrollpunkter: Specifika kontroller som ska göras under rivningens gång, vem som ansvarar för dem och hur de ska dokumenteras.

En mall för en kontrollplan kan vara en bra utgångspunkt, men den måste alltid anpassas till det unika projektet. Det finns ingen standardkontrollplan som passar alla byggnader eller rivningsarbeten.

Exempel på vanliga kontrollpunkter

Innan rivning: Kontroll av asbestinventering, avstängning av el, vatten och avlopp, uppmärkning av farliga områden.
Under rivning: Kontroll av maskiners säkerhet, att rätt rivningsmetoder används, att avfall sorteras korrekt, att sprinklersystem fungerar om det finns risk för brand.
Efter rivning: Kontroll av att området är rensat från material, att marken är i önskat skick, och att eventuella skador på intilliggande egendom är åtgärdade.

För att säkerställa att din kontrollplan är komplett och korrekt, rekommenderas det starkt att du anlitar erfarna aktörer. Sundets Taktjänst har genomfört hundratals rivningsprojekt i regionen, från Höganäs till Ängelholm, och har den expertis som krävs för att navigera i reglerna och upprätta korrekta kontrollplaner.